Frågor och svar




nästa »
 

Hur får jag tag i en stor affisch med periodiska systemet?

Har en kemiintresserad son som gärna vill ha den som affisch och inte bara på bildskärmen.

Titta på Plast- och kemiföretagens hemsida, www.plastkemiforetagen.se och leta under "Publikationer" och "Skolan klass 7-9", där hittar du en länk till hur man beställer en plansch.

Kategori: Diverse

Har ni några intressanta/spännande laborationer, som elever i sexan kan göra med liten risk?

Jag och en kompis gör vårt 100p projektarbete i trean och planerar att anordna en naturvetenskaplig temadag för en sjätteklass för att inspirera till senare naturvetenskapliga studier. Min fråga är om ni har några intressanta/spännande laborationer som sexorna kan göra och som inte medför alltför stor risk.

det blir säkert trevligt. Det är förstås viktigt att det inte blir farligt för eleverna. Vi har ett experiment som vi kallar kemin i påse, se Informationsbrev nr. 29 på vår hemsida (www.krc.su.se, Material och kurser, Informationsbrev).Man kan även be eleverna göra köldblandningar med olika salter och iskross för att tävla om vem som får kallaste blandningen.Ett annat ställe där du kan leta efter roliga/lämpliga experiment med tanke på svårighetsgraden är Draken Gilbert, se http://www.draknet.nu/Barn/Barn_index.htm

Kategori: Diverse

Fryspunktssänkning och kokpunktshöjning

Varför sänks fryspunkten och kokpunkten höjs när man blandar salt och vatten ?

Vad händer på molekylnivå?

Det handlar om s.k. kolligativa egenskaper, dvs. egenskaperna är beroende av antalet partiklar inte av typen av partiklar.

Tex. en blandning av salt och is,  smälter beroende på att smältprocessen, som är en endoterm reaktion tar energi från omgivningen, gör att blandningens temperatur sänks ända ner till den aktuella smälttemperaturen för salt-is blandningen.

 

Hur mycket fryspunkten sänks beskrivs av ekvationen Fryspunktsnedsättning= Kf x m;

Kf är fryspunktsnedsättningskonstanten och den är specifik för varje lösningsmedel och m står för molalitet.

 

För kokpunktshöjning gäller att ångtrycket för ett ämne sjunker då det blandas med ett icke-flyktigt annat ämne. Kokpunktshöjningen= Kb x Cm

där Kb är en konstant  för den molala kokpunktshöjningen, specifik för varje ämne (lösningsmedel) och Cm är den molala koncentrationen av det lösta ämnet

Finns det någon Engelsk-Svensk Kemisk Ordbok?

Känner ni till någon Engelsk-Svensk Kemisk Ordbok, dvs. ett lexikon där man kan slå upp facktermer på engelska och få en förklaring på svenska.

Exakt det du söker har jag inte hittat men här finns några förslag: Enklast att använda är Websters Dictionary (engelsk-engelsk), Webster förklarar alla begrepp även de kemiska ganska bra på engelska. Andra förslag är: 1. Lexikon i KEMI; L Machenzie Miall, D W A Sharp; 1976 Liber Upplaga 1:5, ISBN 91-40-03476-3. En kemisk uppslagsbok på svenska, begreppen förklaras med några rader text och engelska översättningen anges. Boken kan rekommenderas till gymnasieelever och lärare, dock är boken inte billig. 2. Engelsk-svensk Teknisk Ordbok; Einar Engström; 13. Uppl. 1978, AB Svensk Trävarutidning Förlaget, Observatoriegatan 17, 113 29 Stockholm. Uppslagsbok med enbart ett ord som översättning. 3. Medicinsk Farmaceutisk ordbok, engelsk-svensk och svensk-engelsk; Clive K.R. Cressy, 2. uppl. 1989 Oxford Publishing. ISBN 91-970984-1-8. Uppslagsbok med enbart ett ord som översättning.

Kategori: Diverse

Extrema temperaturer?

Den absoluta noll-punkten är -273 0C, men finns det en absolut hetaste temperatur?

Den absoluta nollpunkten är t.o.m. -263,15 0C, men vad den hetaste temperaturen skulle kunna vara , då all materia finns i något slags "urtillstånd" vet jag inte. Fysiker har förmodligen något svar på frågan. Enligt en uppgift från Internet, http://www.bbc.com/future/bespoke/20131218-temperature/assets/images/temperature.png skulle den vara 1420 x 10 30 0C, men jag har inget svar på vad det skulle innebära för materien. Kanske bäst att fråga någon rymd-intresserad fysiker?
Kategori: Diverse Allmän kemi

Det är självklart bättre att skölja tvätten flera gånger än att skölja med samma mängd vatten en gång. Men varför?

Det är ganska självklart att det är bättre att skölja tvätten flera gånger, i stället för att skölja med samma mängd vatten bara en gång. Men varför är det så?

Det hela klarnar bäst genom en liten överslagsräkning: Anta att du har 5 kg tvätt och tensidernas koncentration fördelar sig 9:1 (fördelningskonstanten blir då 9) mellan vatten och tensid. Anta att 10 g tensid sitter kvar på tvätten före sköljningen. 4 sköljningar med 5 L vatten var resulterar i 1 g, 0.1 g, 0.01 g, och slutligen 0.001 g kvarvarande tensid per kilo tvätt. Om du istället tagit 20 liter vatten första gången gäller samma fördelningskontant som tidigare; men du får 4 x så stor mängd tensid i vattnet som förut för att volymen är fyra gånger större. Det betyder att du får 36 gånger mer tensid i vattnet än i tvätten. Alltså kommer kvarvarande tensid i tvätten att vara 10 g/36, dvs. 0.3 g Tvättmaterialet är inte någon kemikalie, så faktorer som graden av bearbetning, påverkar säkert resultatet.

Kategori: Diverse

nästa »