Frågor och svar




nästa »
 

Hur många vattenmolekyler finns det, i runda tal, i en liter vatten?

Hur många vattenmolekyler finns det, i runda tal, i en liter vatten?

55 x 6*1023 = 3*1025 st (3 med 25 nollor efter).

Kategori: Allmän kemi

Hur kan Palladium ha 18 elektroner yttersta skalet?

Jag fick en fråga av en av mina elever i 9:n, som observerat att grundämne nr 46, palladium, har 18 elektroner i N-skalet och 0 i O-skalet. Hur hänger det ihop? Kan det finnas 18 elektoner ytterst?

Jag skall försöka förklara det här med elektronskal, men kanske du har nån bra kemibok, som kunde visa det hela på ett schema, då fattar man det hela lättast...Elektronskalen byggs alltså upp av olika slag av orbitaler. På 1-nivån finns bara s-orbitaler. På 2-nivån finns s- och p-orbitaler. 3-nivån har s- p- och d-orbitaler. Sen finns det ännu en sort som heter f-orbitaler.s-orbitalerna kan innehålla 2 elektroner och p-orbitalerna 6 elektroner. d-orbitalerna kan innehålla 10 elektroner. För varje grundämne i periodiska systemet kommer en elektron till. OK, det är basicsMen notera att när vi kommer till 4-nivån kommer 4s orbitalerna att ha lägre energiinnehåll än 3d orbitalerna. Därför blir det så här när du kommer till palladium: 1-nivån 1 s (2 elektroner) (fram till He)2-nivån 2 s (2)+ 2 p (6) (fram till Ne)3-nivån 3 s (2) + 3p (6) (fram till Ar)4-nivån 4s (2) + 3 d (10) +4 p (6) (fram till Kr)5-nivån 5 s (2) + 4 d (8)dvs. det kommer en elektron till för varje grundämne och var den placerar sig beror på energinivån hos de olika orbitalerna. 3-d har högre energinivå än 4-s och därför fylls de skalen först.

Kategori: Allmän kemi

Hur förklara oktettregeln i svavelsyra?

Tittade på kovalenta bindningar utifrån oktettregeln. Det fungerade bra så länge som vi håller oss till syrgas, vatten, vätgas, olika alkoholer, estrar osv. Men för svavelsyra så blev det svårt att få ihop det. Om alla syrena sitter runt svavelatomen och två av dem med dubbelbindningar uppfylls ju inte oktettregeln. Hur hänger det ihop?

Man kan se på strukturen för svavelsyra på Wikipedia, t.ex. http://sv.wikipedia.org/wiki/Svavelsyra
Svavet har 6 valenselektroner, 3s23p4
Skolor brukar ofta referera till oktett-regeln, som säger att en atom strävar i sina kovalenta bindningar till oktett för att bli så stabil som möjligt. Nu är ju inte svavelsyra väldigt stabil.
Men oktettregeln fungerar hyfsat bra atomer i för enkla föreningar. När det kommer till svavelsyra fungerar inte oktettregeln med mindre än att man tänker sig en minusladdning på vardera syret och 2+ på svavlet.
Enligt min mening är det detsamma som att säga att oktettregeln inte fungerar.

Kategori: Diverse Allmän kemi

Hur bestämmer man elektronegativiteten hos sammansatta joner?

Vid bestämning av elektronegativitetsskillnader används ofta Paulings skala. Den är ju smidig vid studium av tex. NaCl o.dyl. Men när man kommer till sammansatta joner uppstår frågor, ex. NH4HCO3. Detta salt har en låg smältpunkt och man kan misstänka att det innehåller tämligen svaga jonbindningar. Hur förfar man alltså med elektro-negativiteten hos sammansatta joner?

Elektronegativitet är ett begepp man ska akta sig för att använda alltför kvantitativt, och framför allt ska det användas med beaktande av lärarens eller elevens kemiska kompetens. Exempelvis är elektronegativitet i Paulings skala ett slags genomsnitt för olika oxidationstal av grundämnet ifråga och elektronegativiteten ökar med oxidationstalet, eftersom jonen då drar kraftigare i andra atomslags elektronmoln. Ju större positiv laddning desto större elektronegativitet, ju större negativ laddning desto mindre elektronegativitet. Atomslagets elektronegativitet beskriver ju hur bra en atom kapar åt sig av elektroner i en bindning. Hur ska man då bedöma H i ammoniumjonen när det är bundet till N resp till vätekarbonatjonen? Mot kväve får man relativt stora kovalenta inslag, men i bindningen till vätekarbonatjonen får man anta att kontakten är syreatomen som i sin tur är bunden till kol. Man kan nog gissa att syret är mer elekronegativt utåt i karbonatjonen än det skulle vara i en ren oxidjon, syrets elektronpar är ju delvis fösta mot bindningen mellan syre och kol. Syret har alltså knappast någon längtan att dela ytterligare elektroner med t.ex. ammoniumjonen, dessutom är syre i karbonatet av snittladdningen –2/3, i vätekarbonat –1/2. I karbonater av 1:a och 2:a gruppens element är det naturligt att räkna med jonbindning, men inte tex.% jonbindning Det går alltså inte att räkna med Paulings skala annat än i enskilda bindningar, och man måste då ta hänsyn till allt annat omkring. När man har ganska lika elektronegativitet mellan jonerna som inuti jonerna kan resultatet bli ett sönderfall vid värmning, i det här fallet så smälter inte substansen utan den sönderfaller i vatten, ammoniak och koldioxid (gas bildas, vilket ger en entropiökning som hjälper till). Summering: använd inte elektronegativitet alltför rigoröst, det var inte heller Paulings mening.

Kategori: Allmän kemi

Fryspunktssänkning och kokpunktshöjning

Varför sänks fryspunkten och kokpunkten höjs när man blandar salt och vatten ?

Vad händer på molekylnivå?

Det handlar om s.k. kolligativa egenskaper, dvs. egenskaperna är beroende av antalet partiklar inte av typen av partiklar.

Tex. en blandning av salt och is,  smälter beroende på att smältprocessen, som är en endoterm reaktion tar energi från omgivningen, gör att blandningens temperatur sänks ända ner till den aktuella smälttemperaturen för salt-is blandningen.

 

Hur mycket fryspunkten sänks beskrivs av ekvationen Fryspunktsnedsättning= Kf x m;

Kf är fryspunktsnedsättningskonstanten och den är specifik för varje lösningsmedel och m står för molalitet.

 

För kokpunktshöjning gäller att ångtrycket för ett ämne sjunker då det blandas med ett icke-flyktigt annat ämne. Kokpunktshöjningen= Kb x Cm

där Kb är en konstant  för den molala kokpunktshöjningen, specifik för varje ämne (lösningsmedel) och Cm är den molala koncentrationen av det lösta ämnet

Extrema temperaturer?

Den absoluta noll-punkten är -273 0C, men finns det en absolut hetaste temperatur?

Den absoluta nollpunkten är t.o.m. -263,15 0C, men vad den hetaste temperaturen skulle kunna vara , då all materia finns i något slags "urtillstånd" vet jag inte. Fysiker har förmodligen något svar på frågan. Enligt en uppgift från Internet, http://www.bbc.com/future/bespoke/20131218-temperature/assets/images/temperature.png skulle den vara 1420 x 10 30 0C, men jag har inget svar på vad det skulle innebära för materien. Kanske bäst att fråga någon rymd-intresserad fysiker?
Kategori: Diverse Allmän kemi

Är tenn en metall eller icke-metall?

Är tenn en metall eller icke-metall?

Tenn är ett grundämne som har egenskaper som gör att den kan klassas som både metall och icke-metall. Ett exempel på varför tenn kan klassas som halv-metall är att tenn har två olika kristallstrukturer. När tenn smälter bildas sk. ?-tenn, som är silvervitt och glänsande har det utpräglade metallegenskaper. ?-tenn är stabilt till +13? C. Under denna temperatur är istället ?-tenn stabil. Den har en annan kristallstruktur, är grå, mycket spröd, saknar ledningsförmåga och har typiska icke-metalliska egenskaper. Om ett tennföremål får stå kallt bildas partier av ?-kristaller på ?-ytan. Detta kallas tennpest.

Kategori: Allmän kemi

nästa »