Frågor och svar




« förra
 

Vilka substanser används för att framställa vinegum, sega råttor och liknande?

Min lärare har bett mej vända mej till er för att fråga vad det används för substanser för att framställa vinegum, sega råttor och allt sådant? Är det vegetariskt? Om inte, finns det BRA vegetariskt alternativ?

Gelatin är ett animaliskt protein och består av partiellt hydrolyserat kollagen. Gelatin är billigt och är vanligt vid godistillverkningen. Natriumalginat är en annan konsistensgivare som består av polysackarider från alger. Natriumalginat är dyrt men prövas av godistillverkare. Ibland används stärkelse och cellulosa produkter som konsistensgivare. Pröva att själv gå runt och läs på innehållsförteckningar. Skaffa Livsmedelverkets nyckel antingen fråm http://www.slv.se eller hämta ett ex på apoteket. I vårt kompendium "Kemin i Maten", visas hur man gör alginatormar

Vad innehåller tuggummi?

Vad innehåller tuggummi och vad är det som gör att man kan blåsa bubblor med det?

Vad innehåller tuggummi?

Enligt arkeologiska studier är det äldsta tuggummit med tandavtryck ca 10 000 år gammalt!  I äldre tider tuggades både kåda och vetekärnor, men den typ av  tuggummi , som vi använder idag uppfanns 1867 av Mr Adams i U.S.A. Han gjorde tuggummi av chiklet, från sapodilla trädet i Syd-Amerka. Först på 1900-taletkom tuggummit till oss i Europa.

Ett vanligt tuggummi kan ha ung. Följande iInnehållsförteck ning: sötningsmedel (t.ex sorbitol, xylitol, maltitol, syrup, aspartam, acesulfam), gummibas, smakgivare, syror, emulsionsmedel. Man kan fråga sig vad de olika komponeneterna som gumimibas, emulsionsmedel  och smakgivare står för och vad de harför funktion.

Om vi börjar med gummibasen, så är det den som skall ge tuggummit en lämplig segheten för att man kunna blåsa bubblor. Det är inte fråga om ett ämne, utan gummibasen innehåller

-           elastomerer (ger form och elesticitet åt tuggummit),

-          -resiner (hartser från speciella granarter, som skall förhindra att tuggummit blir för mjukt),

-           utfyllnadsämnen (kan vara talk, kalk etc),

-          mjukgörare (t.ex. vaxer, fett, emulgeringsmedel. Dessa ämnen gör att råmaterialet i gummibasen håller ihop).

-          Antioxidanter (konserveringsmedel som förbättrar hållbarhet och smak i tuggummit).

Sen kommervi till sötningsmedel, och det är en lång historia. Det används många olika sötningsmedel, både naturliga och syntetiska. Bland de naturliga hittar vi

-          Sorbitol, som vanligen utvinns från majskolvar eller vete: Det har en sötningsgrad som är hälften av vanligt rörsocker.

-          Xylitol utvinns ur björkbark, mandelskal eller majs. Det är lika sött som rörsocker.

-          Maltitol utvinns ur majs eller vete. Lite mindre söt än rörsocker.

Syntetiska sockerarter, som används i tuggummi är bl.a

-          Aspartam (E 951), en dipeptidester som ger 4 kcal/gram, påverkar inte insulinsvaret. Det ärca 200 gånger sötare än rörsocker och räknas därförsom kalorifritt.

-          Acesulfam K (E950), innehåller även svavel och kan ensamt ge en litet bitter smak. Det används därför i kombination med andra sötningsmedel.Det är ca 200 gånger  sötare än rörsocker.

Naturliga och syntetiska smakämnen

-          Lakrits, fås från lakrtitsrot (Glycyrrhiza glabra).

-          Mentol, pepparmynt fås ur bl.a. pepparmynta eller framställs syntetiskt

-          Eukalyptus (olja från eukalyptusträdet)

-          Frystorkade fruktbitar

-          Syntetiska smakämnen utgörs av estrar av olika slag (t.ex. jordgubb, citron, äpple, Cola,apelsin, svarta vinbär)

Tuggummit innehåller ca 29 % gummibas, 35 % sötningsmedel, ca 6 % smakämnen och i dragé skalet runt finns mest sötningsmedel, ca 30 %

Vad är det för ämne som används vid avkalkning av vattnet till strykjärn?

Vad är det för ämne i flaskorna man kan köpa för att avkalka vattnet till strykjärn?

Fråga 1: Förmodligen är det ättiksyra eller i alla fall en svag syra, man brukar ju använda ättika till husbehov. Syran ska bara lösa upp de karbonater (kalcium- och magnesiumkarbonater) som bildats efter all avdunstning. Det behövs inte så hårt vatten för att det så småningom ska fällas ut det man förr kallade pannsten. Det avdunstar mycket vatten vid ångstrykning. Har du tittat på förpackningarna - sån information måste stå där.

Mässings- och kopparkärl och giftighet

Vi hade en diskussion i lärarrummet om kokkärl och andra matkärl.
På slöjden vardet tänkt att eleverna skulle få göra muggar av mässing. Men mässingskärl är väl olämpliga att dricka ur? Är mässing skadligare än ren koppar? Kan man bli zinkförgiftad?
Är förtennad koppar olämpligt som kokkärl. Är det OK att dricka kalla drycker ur tennglas?
det är svårt att hitta direkta uppgifter om förtennade kaffepamnnor, t.ex. De användes tidigare, men det är väl inte många som använder dem längre.
Mässing är litet enklare att svara på, det innehåller bly, så det är nog inte så lämpligt som dryckeskärl, även om det inte är några stora mängder man kan få i sig av att dricka kall dryck ur en mässingsmugg.
Läs mer om metallers giftighet på Livsmedelsverkets hemsida, se http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Metaller/

Jag söker djupare information om kemin i krockkuddar.

Jag söker djupare information om kemin i krockkuddar. Vore även tacksam för att få litteraturlista om explosiva ämnen som ska finnas i Informationsbrev 5.

Genom att gå in på vår hemsida www.krc.su.se kan du läsa eller ladda ner nyhetsbrev 5 för gymnasiet. Listan finns där under rubriken "en fyrverkeripjäs i tre akter”. Beträffande krockkudden så är det natriumazid, NaN3 som exploderar efter antändning och den bildar då kvävgas och natrium. Det finns relativt små mängder av ämnet, men det är tillräckligt för att fungera i en krocksituation. Natrium blir farligt om det kommer ut, men också NaN3 är giftig, förutom explosiv, vilket måste beaktas då man återvinner delar av bilar. Alla explosivämnen som innehåller kväve = de allra flesta, ger kvävgas som en av produkterna.(Bindningsenergin frigörs, trippelbindning = stor energiavgång.)

Jag har några elever som undrar vad radergummi innehåller, och hur de tillverkas.

Jag har några elever som undrar vad radergummi innehåller, och hur de tillverkas.

Jag gissar att radergummi innehåller några olika polymerer (syntetiska antagligen) uppblandat med naturgummi för att bli lite mjukare. Men när det gäller produkter ska varje affär ha ett papper, som berättar om vad produkten innehåller, och är man envis ska man kunna få fram detta. Jag föreslår att de tar kontakt med en importör av radergummi (fråga t ex en stor affär om deras importör), men man får vara envis som synden. Jag talar av egen erfarenhet, och kanske ska eleverna också få den erfarenheten.

Hur gör man tuggummi?

Hur gör man tuggummi?

Tidigare gick det att beställa en skolllåda för att själv göra tuggummi från Dandy, men det gör det inte längre. Däremot kan man läsa om hur man gör det industriellt på deras hemsidahttp://www.gumlink.dk/gumlinkcms/da/Competences/Produktion.htm och om tuggummits historia på http://www.gumlink.dk/gumlinkcms/da/AboutGumlink/Historien/Historien+om+tyggegummi.htm#konge

Hur gör man hudkräm och läppcerat på kemitimmen?

Hur gör man hudkräm och läppcerat på kemitimmen?

I Kemisk Tidskrift (numera Kemivärlden) 3/96 Där Kokbok för Kosmetika fanns med recept på krämer och läppstift Du kan också gå in på http://www.shenet.se där du hittar 2500 gör det själv recept, i alfabetisk ordning med bl.a. cerat och olika slag av krämer Ingredienserna kan du beställa från Crearome www.crearome.se

Hur fungerar s.k. värmepåsar? Kan man göra sådana själv?

Hur fungerar s.k. värmepåsar? Kan man göra sådana själv

De "reversibla" värmepåsar som kan köpas i sporthandeln, på Claes Ohlsson eller motsvarande ställen, innehåller natriumacetat trihydrat. Saltet smälter, och tar alltså upp värme, vid ganska låg temperatur, ca 80° C. (Smältan är faktiskt samtidigt en lösning!) När smältan svalnar förmår den inte att ordna strukturen till fast salt utan övergår till en underkyld smälta. Detta gäller om smältan saknar groddar för kristallväxten. Värmepåsarna innehåller en metallbit som ska knickas till, och som skapar en grodd. Att skapa en grodd innebär att knicken ger lite energi till de omgivande klumpiga och trögrörliga acetatjonerna så att de kan röra sig och skapa en mycket liten ordnad region som blir själva grodden. Den energitillförseln kan man också få genom att stöta kolven i bordet. Hantera kolven försiktigt alltså! Vi har också prövat att försiktigt föra över den övermättade lösningen till Eppendorf rör med lock. Då brukar en öppning och stängning av locket ge den kick som behövs för att starta kristallisationen. Pyssligt, men man kan alltså dela ut experimentet till eleverna. Med tillräckligt stor aktiveringsenergi börjar smältan omedelbart stelna och smältvärmet avges igen. Påsen värmer alltså skönt. Den återaktiveras genom att man kokar den 10 minuter i vatten och låter den svalna.

Hur fungerar lim kemiskt?

 

 Jag har valt att göra ett projekt om lim som ett exempel på vardagsprodukter i kemi. Men det är svårt att hitta något kemiskt om lim, utom på försäljningssidor, och dom ger inte mycket information om den kemiska bakgrunden

De äldsta limmade föremålen (egyptiska) är limmade med gyttja, vax och naturharts. De första limmen i egentlig mening var animaliska lim. När djurhudar kokas med kalk (CaO) och vatten omvandlas kollagenet till gluten, som är lösligt i vatten och kan användas som lim. Kaseinlim från mjölk är ett annat gammalt lim.

Syntetiska lim dominerar idag, det första syntetiska limmet var baserat på urea och formaldehyd, senare kom lim gjorda på resorcinol och formaldehyd. De används till metaller och trä, liksom senare beredningar av polyuretanlim.

I teorin limmar två ytor till varandra om de kommer tillräckligt nära (van der Waals krafter). Men inget material är så fullständigt slätt att detta kan inträffa.

 

Ett lim limmar genom att fylla ut ytorna så att denna mekaniska limning kan uppkomma. Vanligare och effektivare är att ytorna limmas ihop genom att

  • limmet löser upp ytorna så att de blir en del av limmet (plastlimning)– en olöslig fog bildas
  • limmet binds till delar av ytornas molekyler t ex isocyanater som reagerar med OH-grupper i trä och bildar uretangrupper
  • limmet och ytan hålls ihop av t ex dipolbindningar (limmet kan ha polära grupper!)

Ett lim är först flytande för att fylla ut , men blir sedan fast genom härdning. Härdningen kan vara fysikalisk, dvs. limmet stelnar –eller limmet kan lösas i lösningsmedel som avdunstar. S k härdlim härdar genom att det bildas ett tredimensionellt nätverk (kemisk process) som gör komponenterna olösliga och värmehärdiga.

 

Enkomponentlim härdar genom att reagera med t ex fukt i luften. Ett exempel är superlimmet cyanoakrylatlim till plast och metall. Härdningen är sekundsnabb och det limmar även ihop fingar! Ett tvåkomponentslim blandas på plats.


Uretanlim är att exempel. Ett isocyanat eller diisocyanat får reagera med en diol .Då bildas polyuretan

 

Epoxylim görs ofta av epiklorhydrin tillsammans med en större diol, BisfenolA.

 

Silikonlim bildar elastiska fogar och ryggraden i polymeren är kisel-syre-kedjor som gör limmet mycket värmetåligt med organiska grupper kopplade till kisel.

 

Polyvinylacetatlim är vattenbaserat och ett vanligt skollim.


« förra