Frågor och svar




Varför är mättat fett farligare för kroppen än omättat fett?

Varför är mättat fett farligare för kroppen än omättat fett?

”Farligare” med mättat fett är kanske lite väl dramatiskt, men det bryts ner långsammare och via andra vägar än omättat fett. Det kan därför ge andra produkter, som t.ex. kolesterol. Omättat fett innehåller, till skillnad från mättat fett, dubbelbindningar och de är lättare att angripa vid kemiska reaktioner.

Kategori: Biokemi

Varför är det så stor skillnad mellan löslighet för NaCl och AgCl?

Varför är silverklorid svårlösligt i vatten medan natriumklorid är lättlösligt? Det rör sig ju om samma negativa jon och den positiva jonen har samma laddning i båda fallen. I läroböckerna för gymnasiet finns ingen förklaring på detta och frågan kommer från eleverna nästan varje år.

frågan har med ämnenas elektronegativitet att göra.
Om man tittar på Paulings elektronegativitetsvärden får man:
Cl 3.0
Na 0.9
Ag 1.9

Skillnaden i elektronegativitet påverkar graden av jonbindning. NaCl är en tydligare jonbindning, medan AgCl har starka inslag av kovalens i bindningen. Därför är den bindningen svårare att bryta, och alltså blir saltet mer svårlösligt
Kategori: Allmän kemi

Var finns information om en olycka på en kemilektion för några år sedan? Jag tror att en elev fick brännskador när de skulle undersöka alkoholens brännbarhet.

Jag undrar om ni kan hjälpa mig att hita information om en olycka på en kemilektion för några år sedan. Jag har för mig att en elev fick brännskador när de skulle undersöka alkoholens brännbarhet. Det var oklart vem som bar ansvaret läraren, rektorn osv.

jag har hört talas om flera sådana olyckor, dvs. att elever bränt sig på brinnande alkohol, oberoende av vad avsikten med den brinnande alkoholen var. Det är ju precis motsvarande olycka som inte alltför sällan händer sommartid när man grillar och tycker att lågan är för liten och sprutar på mer tändvätska. Jag tror att den första olyckan var i Karlskrona, och att det då handlade om att titta på salteras lågfärg i en binnande etanollåga. Eftersom eleverna ansåg att lågan var för liten (dvs. de kunde inte se den så bra) ville de hälla på mer alkohol ur en större flaska. Det hade förskräckliga konsekvenser för en elev som blev brännskadad i ansiktet och på kroppen. Föräldrarna åtalade rektor och läraren och ärendet hamnade i ett par rättsinstanser. Både rektor och kemiläraren friades, men det är klart att det fanns brister i riskbedömningen. Om du vill söka upp domen kan du ta kontakt med lagbyrån på Arbetsmiljöverket www.av.se

I en nyhetssändning för någon vecka sen berättades också om allvarliga brandskador i samband med att några flickor på camping ville grilla marshmallows (skumgodis) på ett spritkök. Så nog finns det anledning att tala om och påvisa att alkohollågor SYNS väldigt dåligt, även om vätskan brinner.

Vad innehåller tuggummi?

Vad innehåller tuggummi och vad är det som gör att man kan blåsa bubblor med det?

Vad innehåller tuggummi?

Enligt arkeologiska studier är det äldsta tuggummit med tandavtryck ca 10 000 år gammalt!  I äldre tider tuggades både kåda och vetekärnor, men den typ av  tuggummi , som vi använder idag uppfanns 1867 av Mr Adams i U.S.A. Han gjorde tuggummi av chiklet, från sapodilla trädet i Syd-Amerka. Först på 1900-taletkom tuggummit till oss i Europa.

Ett vanligt tuggummi kan ha ung. Följande iInnehållsförteck ning: sötningsmedel (t.ex sorbitol, xylitol, maltitol, syrup, aspartam, acesulfam), gummibas, smakgivare, syror, emulsionsmedel. Man kan fråga sig vad de olika komponeneterna som gumimibas, emulsionsmedel  och smakgivare står för och vad de harför funktion.

Om vi börjar med gummibasen, så är det den som skall ge tuggummit en lämplig segheten för att man kunna blåsa bubblor. Det är inte fråga om ett ämne, utan gummibasen innehåller

-           elastomerer (ger form och elesticitet åt tuggummit),

-          -resiner (hartser från speciella granarter, som skall förhindra att tuggummit blir för mjukt),

-           utfyllnadsämnen (kan vara talk, kalk etc),

-          mjukgörare (t.ex. vaxer, fett, emulgeringsmedel. Dessa ämnen gör att råmaterialet i gummibasen håller ihop).

-          Antioxidanter (konserveringsmedel som förbättrar hållbarhet och smak i tuggummit).

Sen kommervi till sötningsmedel, och det är en lång historia. Det används många olika sötningsmedel, både naturliga och syntetiska. Bland de naturliga hittar vi

-          Sorbitol, som vanligen utvinns från majskolvar eller vete: Det har en sötningsgrad som är hälften av vanligt rörsocker.

-          Xylitol utvinns ur björkbark, mandelskal eller majs. Det är lika sött som rörsocker.

-          Maltitol utvinns ur majs eller vete. Lite mindre söt än rörsocker.

Syntetiska sockerarter, som används i tuggummi är bl.a

-          Aspartam (E 951), en dipeptidester som ger 4 kcal/gram, påverkar inte insulinsvaret. Det ärca 200 gånger sötare än rörsocker och räknas därförsom kalorifritt.

-          Acesulfam K (E950), innehåller även svavel och kan ensamt ge en litet bitter smak. Det används därför i kombination med andra sötningsmedel.Det är ca 200 gånger  sötare än rörsocker.

Naturliga och syntetiska smakämnen

-          Lakrits, fås från lakrtitsrot (Glycyrrhiza glabra).

-          Mentol, pepparmynt fås ur bl.a. pepparmynta eller framställs syntetiskt

-          Eukalyptus (olja från eukalyptusträdet)

-          Frystorkade fruktbitar

-          Syntetiska smakämnen utgörs av estrar av olika slag (t.ex. jordgubb, citron, äpple, Cola,apelsin, svarta vinbär)

Tuggummit innehåller ca 29 % gummibas, 35 % sötningsmedel, ca 6 % smakämnen och i dragé skalet runt finns mest sötningsmedel, ca 30 %

Vad händer när man får syra på händerna?

Vad händer när man får syra på händerna?

Proteinerna i huden blir lösliga och denatureras (den tredimensionella strukturen bryts), och fås i löslig form. Med salpetersyra får man en reaktion mellan tyrosin (aminosyran) och NO3-, denna nitrering sker enkelt på en fenol, vilket tyrosin är.

Vad definierar organiska molekyler, förutom kolet?

Vad finns det för förklaring till att
t ex kol, koldioxid och kolsyra inte räknas till organiska ämnen.

Begreppet organiska om vissa ämnen har levat med under hela vår tideräkning (o e.Kr) och har med vitalism att göra.Under alkemin tänkte man att organiska ämnen endast kunde syntetiseras med tillsats av vis vitalis (ung. livskraft). Denna kraft beatt endast levande organismer, därför kunde människan inte syntetisera dem. Inte före Friedrich Wöhler 1924 syntetiserade oxalsyra först och år 1828 urea, som definitivt var ett ämnen från och producerat av levande organismer, övergavs denna tanke. Han syntetiserade desssa ämnen från oorganiska ämnen som t.ex. kaliumcyanid och ammoniumsulfat.

En modern definition av begreppet är att ett organiskt ämne innehåller en betydande andel kol, men behöver inte ha någon koppling till levande organismer. Det finns små variationer på denna definition, men t.ex. kolinnehållande legeringar, enkla karbonater, halider och sulfider, oxider av kol coh cyanider karaktäriseras nästan alltid som oorganiska.

Vad är skillnaden mellan de essentiella aminosyrorna och andra aminosyror?

Vad är skillnaden mellan de essentiella aminosyrorna och andra aminosyror?  Kan de inte produceras eller lagras?

De essentiella aminosyrorna (valin, isoleucin, metionin, tryptofan, leucin, lysin, treonin och fenylalanin) kan kroppen själv inte producera utan de måste tillföras med födan. Det är alltså inte så att de inte kan lagras i kroppen - snarare tvärt om. Om man bara åt essentiella aminosyror (vilket naturligtvis är i princip omöjligt för då skulle man behöva äta dessa aminosyror i ren form som vita pulver) skulle kroppen fungera alldeles utmärkt. Kroppen har ett sofistikerat system för att bryta ner och bygga upp alla aminosyror UTOM de essentiella. Kroppen kan dessutom reglera sin produktion så att den endast tillverkar de aminosyror den för tillfället behöver - eller snarare så att kroppen hela tiden försöker uppehålla en viss koncentration av de olika aminosyrorna.

Kategori: Biokemi

Vad är en icke-Newtonsk vätska?

Vad är en icke-Newtonsk vätska?

Hos Newtonska vätskor är viskositeten bara beroende av temperaturen, däremot har flödeshastigheten och tiden ingen inverkan. Ex. på Newtonska vätskor är: • Vatten • Mjölk • Sockerlösning • Mineralolja Hos icke-Newtonska vätskor inverkar flödeshastigheten på viskositeten. Det innebär att det har betydelse hur snabbt du rör om i vätskan för hur tjockflytande den är. För vissa vätskor påverkar tiden viskositeten, för andra inte. Ex på icke-Newtonska vätskor är: • Ketchup • Målarfärg • Schampoo • Tandkräm • Fett • Yoghurt

Kategori: Fysik & kemi