Frågor och svar




När man gör experiment med tex. Na i vatten så bildas (förutom vätet) en gas som känns mycket stickande vid inandning. Vad är det för gas/gaser?

När man gör experiment med tex. Na i vatten så bildas (förutom vätet) en gas som känns mycket stickande vid inandning. Vad är det för gas/gaser? Har själv misstänkt att det är rester av paraffinet som upphettas. Är dessa gaser farliga för astmatiker så att dessa bör hålla sig undan?

Du kan nog ha rätt. Men jag vet inte säkert och kan därför inte svara bra heller. Själv har jag upplevt det stickande vid ett annat experiment där det bildas fast karbonat som ryker i luften, och teoretiskt skulle det kunna bildas här också om paraffinet brinner lite grann till koldioxid och det samtidigt är starkt basiskt på/omkring natriumbiten. Men jag vet ingen som analyserat detta. Det borde i så fall bli bättre om du skär biten ren och torkar den mycket noga.

Mässings- och kopparkärl och giftighet

Vi hade en diskussion i lärarrummet om kokkärl och andra matkärl.
På slöjden vardet tänkt att eleverna skulle få göra muggar av mässing. Men mässingskärl är väl olämpliga att dricka ur? Är mässing skadligare än ren koppar? Kan man bli zinkförgiftad?
Är förtennad koppar olämpligt som kokkärl. Är det OK att dricka kalla drycker ur tennglas?
det är svårt att hitta direkta uppgifter om förtennade kaffepamnnor, t.ex. De användes tidigare, men det är väl inte många som använder dem längre.
Mässing är litet enklare att svara på, det innehåller bly, så det är nog inte så lämpligt som dryckeskärl, även om det inte är några stora mängder man kan få i sig av att dricka kall dryck ur en mässingsmugg.
Läs mer om metallers giftighet på Livsmedelsverkets hemsida, se http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Metaller/

Kristallint eller amorft?

En elev frågade om kristallina ämnen övergår till amorfa ämnen innan de blir flytande, eller om de kristallina ämnen bibehåller sin struktur även i flytande form? Hur är det?

Intressant fråga, jag var först tveksam till om man kan kalla vätskor amorfa, så jag kontaktade en strukturkemist på SU.  Enligt honom kan man åtminstone tänka sig att kristaller. som smälter och blir vätskor. blir amorfa.

 

Man brukar hänföra begreppet "amorf" till fasta substanser, men i betydelsen ”oordnad långväga struktur”, stämmer det ju också på vätskor, i kortare perspektiv kan det dock få finnas en viss ordning (tänk t.ex. på vatten). Se också  https://sv.wikipedia.org/wiki/Amorf_struktur

Kategori: Diverse Allmän kemi

Kan oxidjoner ingå i kemiska föreningar sammansatta av jonbindningar?

Är järnoxid ett exempel på detta?

Jo visst, brukar man betrakta de flesta metalloxider som jonföreningar, men ju högre laddning den positiva jonen har desto mer drar den i elektronmolnet på oxidjonen. Det betyder två saker: dels blir bindningen starkare och oxiden får svårare att lösa sig i vatten (som järnoxid) eller t.o.m. syror (som järnoxid och flera andra olösliga oxider), dels får bindningen ett inslag av kovalens. Jämför lösligheten av natriumoxid, magnesiumoxid och aluminiumoxid! (järnoxid är lik aluminiumoxid åtminstone den med Fe(III). Riktigt elektronegativa metaller som guld, kvicksilver och sådana har säkert större kovalent inslag i bindningen än jonbindning, men det är lite speciella metaller.

Kategori: Allmän kemi

Kan blonda personer få grönt hår om de badar i swimmingpool?

Varför kan blonda personer få en grön ton i håret om de badar i swimmingpool? Vad är kemin bakom detta?

Den gröna färgen kommer troligen från koppar i vattnet. Denna koppar kommer inte ursprungligen ifrån vattnet utan från poolpumpen som är av brons. Pumpen kan vara ärgad och täckt med kopparsalter och när den byts ut försvinner problemet. Kopparsalter tillsätts ibland i pooler för att ta död på alger, det är en annan möjlig förklaring.Kopparjonerna komplexbinds antagligen till hårets molekyler och eftersom man får grönt hår om man är en kvalificerad gissning att det sker en bindning till några kväve eller svavelinnehållande grupper, alltså blåaktiga komplex.

Kategori: Diverse

Kan acetylen brinna utan syre?

Jag har efter en tids letande, efter så kallat "Brännbarhetsintervall", på www.msb.se .
Intervall bredden för acetylen anges ligga mellan 2,3 och 100% Det sistanämnda bör alltså medföra att acetylen kan brinna utan syre. Är det något jag missat vad det gäller acetylen?
Tabellerna för både vätskor och gaser finns i en kurs "Webbutbildning - så fungerar nya LBE" Lektion 2A Brännbarhetsområde
MSB svarade os  så här: Brännbarhetsområdet för acetylen i luft är ca 2-82 %. Anledningen till att man ibland skriver 2-100 % är att acetylen kan sönderfalla utan att syre är närvarande, om den utsätts för en tillräckligt kraftig tändkälla, eller om den värms upp till ca 300 graderC. En acetylenflaska som utsätts för brand kan då explodera, om sönderfallet fortsätter tills tryckkärlet mister sin tryckbärande förmåga.

Jag vill få tips på några websidor med animationer biomolekyler för att visa på gymnasiets B-kurs

Jag vill få tips på några websidor med animationer biomolekyler för att visa på gymnasiets B-kurs

Det finns väldigt många att välja bland, här följer några tipsProgram för att visualisera biomolekylerEducational Macromolecular Visualization Tutorials & Resourrceswww.Molviz.org The World Index of Molecular visualisation Resourceshttp://molvis.sdsc.edu/visres/index.html Molecular Models for Biochemistryhttp://www.bio.cmu.edu/courses/biochemmols/The Online Macromolecular Museumhttp://www.callutheran.edu/Academic_Programs/Departments/BioDev/omm/gallery.htm

 

Kategori: Diverse