Frågor och svar




Jag söker tips för snabbanalyser av organiska ämnen efter funktionella grupper.

Jag söker tips för snabbanalyser av organiska ämnen efter funktionella grupper.

I Journal of Chemical Education, Volume 68, No. 5, may 1991, sid. 418-420, finns en artikel av John R. Griswold och Richard A. Rauner vid Cedar Crest College, PA 18104, USA, med titeln “A Brief Freshman Experience in Qualitative Organic Analysis.” Där finns det några snabbtest på organiska ämnen. En organisk kemist skulle kanske förlita sig på IR-spektroskopi i första hand.

Kategori: Organisk kemi

Jag söker ett enkelt och lätthanterligt sätt att tillverka klorvatten på labb.

Jag söker ett enkelt och lätthanterligt sätt att tillverka klorvatten på labb.

Ta en vidhalsad E-kolv, delvis fylld med vatten. Sätt ned ett litet, öppet provrör med natrimhypokloritlösning. Provröret ska kunna stå upp i kolven. På kvällen sätter man konc. saltsyra, 1 cm3, till hypokloriten (droppipett), proppar igen kolven och inväntar morgonen (dragskåp). Klorvattnet är då färdigt och ganska koncentrerat.

Jag söker djupare information om kemin i krockkuddar.

Jag söker djupare information om kemin i krockkuddar. Vore även tacksam för att få litteraturlista om explosiva ämnen som ska finnas i Informationsbrev 5.

Genom att gå in på vår hemsida www.krc.su.se kan du läsa eller ladda ner nyhetsbrev 5 för gymnasiet. Listan finns där under rubriken "en fyrverkeripjäs i tre akter”. Beträffande krockkudden så är det natriumazid, NaN3 som exploderar efter antändning och den bildar då kvävgas och natrium. Det finns relativt små mängder av ämnet, men det är tillräckligt för att fungera i en krocksituation. Natrium blir farligt om det kommer ut, men också NaN3 är giftig, förutom explosiv, vilket måste beaktas då man återvinner delar av bilar. Alla explosivämnen som innehåller kväve = de allra flesta, ger kvävgas som en av produkterna.(Bindningsenergin frigörs, trippelbindning = stor energiavgång.)

Jag såg alternativet till beredning av kalkvatten. Undrar hur alternativet med filtrering går till?

Jag såg alternativet till beredning av kalkvatten. Undrar hur alternativet med filtrering går till? Blandas kalciumhydroxid med vatten och sedan filtreras? Vilka mängder är att rekommendera?

Man skakar kalciumhydroxid med vatten tills man är säker på att vattenet är mättat och sen filtrerar man. Filtreringen är lite långsam.

Jag har några elever som undrar vad radergummi innehåller, och hur de tillverkas.

Jag har några elever som undrar vad radergummi innehåller, och hur de tillverkas.

Jag gissar att radergummi innehåller några olika polymerer (syntetiska antagligen) uppblandat med naturgummi för att bli lite mjukare. Men när det gäller produkter ska varje affär ha ett papper, som berättar om vad produkten innehåller, och är man envis ska man kunna få fram detta. Jag föreslår att de tar kontakt med en importör av radergummi (fråga t ex en stor affär om deras importör), men man får vara envis som synden. Jag talar av egen erfarenhet, och kanske ska eleverna också få den erfarenheten.

Jag har läst om ett experiment med en sedel och T-Röd och vatten. Hur fungerar den?

Jag har läst om ett experiment med en sedel och T-Röd och vatten, men nu kan jag inte hitta den. Hur fungerar den?

50% T-röd och 50% vatten i blandning ska man doppa sedeln i. Sen tänder man på och bara T-röd brinner upp. Vattnet avdunstar av värmen och när spriten slutar brinna är sedeln oskadad och någorlunda torr. Själv brukar jag använda en bomullsnäsduk i stället som jag håller diagonalt mellan två degeltänger när den brinner. Då kan man snabbt sno runt den kring sig själv om den skulle börja kola i nån hörna.

Jag har hört att man får ha max ha 16 elever i salen när man laborerar i kemi. Finns det någon lag på detta?

Jag har hört att man får ha max ha 16 elever i salen när man laborerar i kemi. Stämmer detta och i så fall finns det någon lag på detta?

Det finns ingen lag, som direkt säger hur många elever får ha i gången när man laborerar i skolan. Men det finns lag som uttolkat ungefär säger att man som kemilärare ska ha kontroll över vad eleverna har för sig, och vad som kan ske, och vad man då gör. Se 3 kap. 3 § Arbetsmiljölagen och Miljöbalken 2 kap. 2 §Det var nog det som avsågs, dvs. att varje lärare skall göra den bedömningen i s.k. riskbedömningar, och att han/hon anser (som lärare) att 16 elever per lärare är ung. vad man kan klara av, speciellt vid lite mer krävande laborationer (teknik eller elever).

Jag blir inte riktigt klok på fenol och fenylgruppen! Kan ni hjälpa mig att reda ut begreppen?

Jag blir inte riktigt klok på fenol och fenylgruppen! I olika böcker får jag olika svar. 1. Är fenylgruppen elektrofil eller ej? 2. För att förklara varför fenol är en så svag syra, måste jag ju ha en "motverkande kraft". Jag tycker ju att fenolatjonen är resonansstabiliserad och jämvikten borde förskjutas mot att fler protoner avspjälkas. Kan ni hjälpa mig att reda ut begreppen innan eleverna sätter mig på det hala?

Tycker nog att uttrycket fenol är en så svag syra är lite konstigt. Jämfört med vad? Den är ju starkare än vatten i alla fall och ordentligt starkare än alkohol. Medan alkoholen inte är någon syra i vattenlösning (den är svagare än vatten med ett pKa på ca 16) så är fenol faktiskt en syra pKa 10. Denna jämförelse är lätt att göra Och detta beror i sin tur på resonansstabiliseringen av fenolatjonen som saknas hos etoxidjonen. Motsvarande på acetatjonen t ex. men acetatjonen har två likvärda resonansformer och laddningen är helt jämnt fördelad med en halv minus på varje syre. Svårt att hålla kvar vätejoner då! För fenolatjonen är däremot den form som har minus på syret dominerande och energisänkningen genom resonans inte lika påtaglig som för acetatjonen. Fast man kan ju inse att även fenolen själv är resonansstabiliserad. Själva ringen, fenyl, brukar betraktas som "elektronsugande" till skillnad från metylgruppen som på motsvarande sätt skulle kallas elektronskjutsande. Om man jämför ättiksyra med fenylättiksyra så kan man se att fenylättiksyran är starkare syra (pka 4,75 resp 4,31). Det betyder alltså att bytet mellan CH3 och fenyl drar bort elektroner från det kol som är kopplat till -COOH, vilket gör det lättare för en H+ att hoppa av (kanske bäst att rita här?) Du kan också jämföra vatten och fenol. Fenyl sitter ju bara istället för ett väte. Fenol är en starkare syra än vatten för fenylgruppen drar bort elektroner från syret bättre än vad väte gör. Så frågan är egentligen inte varför den är en så svag syra, utan varför den är en syra. Du kan ju inte direkt jämföra med oorganiska syror heller, där är ju i de flesta fall det syret som bär H bundet till en annan elektronegativ atom, som i sin tur är kopplad till ytterligare elektronegativa atomer som alla drar i elektronerna. Eller rättare sagt fördelas den negativa laddningen hos anjonen på många atomertack vare en effektiv resonans.

Kategori: Organisk kemi

I vilket Informationsbrev för några år kunde man läsa om att köpa etanol för skolbruk?

Jag läste i ert informationsbrev för några år sedan om var man kunde köpa etanol för skolbruk. Tyvärr så har det numret försvunnit och jag behöver uppgifterna.

Det står i Informationsbrev nr. 59-60 sid. 25. Fr.o.m.  januari 2011 trädde den nya alkohollagen i kraft, vilket innebär att Statens folkhälsoinstitut är tillsyningsmyndighet för teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.  Vi rekommenderar att ni läser hela artikeln i vårt Informationsbrev. Alla nummer finns på hemsidan att laddas ner, under Material och Kurser

I gränslandet fysik-kemi: Enatomiga gaser - linjespektra Tvåatomiga gaser - bandspektra. Vi studerar vätespektrum med hjälp av geisslerrör märkta H2. Man ser ett linjespektrum men hur kommer detta sig?

En fråga i gränslandet mellan fysik och kemi: Bakgrund: Enatomiga gaser - linjespektra Tvåatomiga gaser - bandspektra Vi studerar vätespektrum med hjälp av geisslerrör märkta H2. Man ser ett linjespektrum men hur kommer detta sig? Påverkar atomerna varandra så lite i denna molekyl att det blir ett linjespektrum eller har det bildats fria väteatomer?

Fria väteatomer. Annars skulle påverkan vara stor. Fria atomer uppkommer därför att trycket är lågt och stor energi tillförs vid spektra mätningen, dvs. H2-molekylen går isär.

Kategori: Fysik & kemi