Frågor och svar




Hur förklara oktettregeln i svavelsyra?

Tittade på kovalenta bindningar utifrån oktettregeln. Det fungerade bra så länge som vi håller oss till syrgas, vatten, vätgas, olika alkoholer, estrar osv. Men för svavelsyra så blev det svårt att få ihop det. Om alla syrena sitter runt svavelatomen och två av dem med dubbelbindningar uppfylls ju inte oktettregeln. Hur hänger det ihop?

Man kan se på strukturen för svavelsyra på Wikipedia, t.ex. http://sv.wikipedia.org/wiki/Svavelsyra
Svavet har 6 valenselektroner, 3s23p4
Skolor brukar ofta referera till oktett-regeln, som säger att en atom strävar i sina kovalenta bindningar till oktett för att bli så stabil som möjligt. Nu är ju inte svavelsyra väldigt stabil.
Men oktettregeln fungerar hyfsat bra atomer i för enkla föreningar. När det kommer till svavelsyra fungerar inte oktettregeln med mindre än att man tänker sig en minusladdning på vardera syret och 2+ på svavlet.
Enligt min mening är det detsamma som att säga att oktettregeln inte fungerar.

Kategori: Diverse Allmän kemi

Hur får jag tag i en stor affisch med periodiska systemet?

Har en kemiintresserad son som gärna vill ha den som affisch och inte bara på bildskärmen.

Titta på Plast- och kemiföretagens hemsida, www.plastkemiforetagen.se och leta under "Publikationer" och "Skolan klass 7-9", där hittar du en länk till hur man beställer en plansch.

Kategori: Diverse

Hur får jag ett citronbatteri att fungera?

Jag undrar hur man bäst får ett citronbatteri att fungera. I läroböckernas bilder finner man ofta den klassiska bilden av en citron och ett kopparbleck samt ett zinkbleck. När jag har försökt med detta så har det inte alls fungerat särskilt bra.

Det gäller att: 1. Se till att man har metallerna så nära varandra som det är möjligt eftersom all transport genom den inte alltför jonrika citronen sänker strömstyrkan (det är ju inte bara spänningen som har betydelse för att få en motor att gå 2. Ser till att man har tillräckligt mycket metallyta nere i elektrolyten (av samma skäl) 3 Pröva att byta citronen mot en skiva ättiksgurka så kan det gå lättare. Fäst metallbitarna på var sin sida om skivan genom att linda en gummisnodd litet löst kring gurkskivan och blecken - utan att de senare får kontakt med varandra förstås. 4. Motorn måste vara en som drar särskilt lite ström - jag antar att du har en sån. 5. Citronen bör vara saftig, dvs. omogna citroner fungerar dåligt. 6. Om man vill fuska kan man preparera citronen genom att spruta in litet saltsyralösning först.

Kategori: Elektrokemi

Hur bestämmer man elektronegativiteten hos sammansatta joner?

Vid bestämning av elektronegativitetsskillnader används ofta Paulings skala. Den är ju smidig vid studium av tex. NaCl o.dyl. Men när man kommer till sammansatta joner uppstår frågor, ex. NH4HCO3. Detta salt har en låg smältpunkt och man kan misstänka att det innehåller tämligen svaga jonbindningar. Hur förfar man alltså med elektro-negativiteten hos sammansatta joner?

Elektronegativitet är ett begepp man ska akta sig för att använda alltför kvantitativt, och framför allt ska det användas med beaktande av lärarens eller elevens kemiska kompetens. Exempelvis är elektronegativitet i Paulings skala ett slags genomsnitt för olika oxidationstal av grundämnet ifråga och elektronegativiteten ökar med oxidationstalet, eftersom jonen då drar kraftigare i andra atomslags elektronmoln. Ju större positiv laddning desto större elektronegativitet, ju större negativ laddning desto mindre elektronegativitet. Atomslagets elektronegativitet beskriver ju hur bra en atom kapar åt sig av elektroner i en bindning. Hur ska man då bedöma H i ammoniumjonen när det är bundet till N resp till vätekarbonatjonen? Mot kväve får man relativt stora kovalenta inslag, men i bindningen till vätekarbonatjonen får man anta att kontakten är syreatomen som i sin tur är bunden till kol. Man kan nog gissa att syret är mer elekronegativt utåt i karbonatjonen än det skulle vara i en ren oxidjon, syrets elektronpar är ju delvis fösta mot bindningen mellan syre och kol. Syret har alltså knappast någon längtan att dela ytterligare elektroner med t.ex. ammoniumjonen, dessutom är syre i karbonatet av snittladdningen –2/3, i vätekarbonat –1/2. I karbonater av 1:a och 2:a gruppens element är det naturligt att räkna med jonbindning, men inte tex.% jonbindning Det går alltså inte att räkna med Paulings skala annat än i enskilda bindningar, och man måste då ta hänsyn till allt annat omkring. När man har ganska lika elektronegativitet mellan jonerna som inuti jonerna kan resultatet bli ett sönderfall vid värmning, i det här fallet så smälter inte substansen utan den sönderfaller i vatten, ammoniak och koldioxid (gas bildas, vilket ger en entropiökning som hjälper till). Summering: använd inte elektronegativitet alltför rigoröst, det var inte heller Paulings mening.

Kategori: Allmän kemi

Har ni några intressanta/spännande laborationer, som elever i sexan kan göra med liten risk?

Jag och en kompis gör vårt 100p projektarbete i trean och planerar att anordna en naturvetenskaplig temadag för en sjätteklass för att inspirera till senare naturvetenskapliga studier. Min fråga är om ni har några intressanta/spännande laborationer som sexorna kan göra och som inte medför alltför stor risk.

det blir säkert trevligt. Det är förstås viktigt att det inte blir farligt för eleverna. Vi har ett experiment som vi kallar kemin i påse, se Informationsbrev nr. 29 på vår hemsida (www.krc.su.se, Material och kurser, Informationsbrev).Man kan även be eleverna göra köldblandningar med olika salter och iskross för att tävla om vem som får kallaste blandningen.Ett annat ställe där du kan leta efter roliga/lämpliga experiment med tanke på svårighetsgraden är Draken Gilbert, se http://www.draknet.nu/Barn/Barn_index.htm

Kategori: Diverse

Har ni några bra förslag på förkoppring och förnickling?

Jag håller på med elektrokemi och har inga bra labbar att göra. Tänkte göra en förkoppring eller förnickling men har inga bra "recept". Har ni några bra förslag på användbara labbar?

Förkoppring är nog inget problem. Ta en tesked kopparsulfat i 100 cm3 vatten använd kopparblecket som anod (plus) och det som ska förkoppras som katod. Det är viktigt att man har kontinuerlig omrörning (magnatomrörare) eftersom kopparsulfatlösningen annars blir utarmad kring föremålet. Det man också ska tänka på är att strömtätheten inte ska vara för hög när man belägger ett föremål med metall. Utfällningen blir inte hållbar då. Jag tycker att du kan låta eleverna experimentera ut först genom att alla har en nickelplåt och har olika strömstyrka och låta dom beräkna Ampére/cm2 och jämför vad som blir snyggast. Man kan också pröva med och utan omrörning och med olika koncentrationer. Det här kan bli ett litet forskningsprojekt. Hur belägger man bäst ett föremål med metall. Jag förstår att eleverna helst bara vill se sin nyckel eller dylikt förkopprad, men ibland tycker man att de ska få chansen att se hur en undersökning går till! Beträffande förnickling avråder jag. Dels för allergirisken, dels för att förnickling oftast sker från komplexbundna joner och elektrokemi är tillräckligt svårt ändå. Ett alternativ är att rena mässing, dvs. hänga mässingen som anod och ett rent kopparbleck som katod. Då blir det ju lite Boliden över det hela också och man kan prata elektroindustri.

Kategori: Elektrokemi

Har ni någon bra förkoppringslabb?

Förfrågan om någon bra laboration när det gäller Elektrolys för årskurs 9. Särskilt en laboration där man ser tydligt vad som händer. Det kan handla om förkoppring eller något liknande. Det finns klara laborationer om detta från Försök & Fakta mm men är de bra?

Förkoppring är trevligt. Man kan ju förkoppra ett skärpspänne eller nyckel eller så. Annars måste man för ädelmetaller som silver och guld använda komplexjoner som inte är så trevliga, och som laddas ur vid minuspolen trots att de är negativa joner vilket gör det krångligt. Och förnickling är inte rekommendabelt med tanke på allergiker. Så det får bli förkoppring. Annars kan du köra ett försök i mikroskala med hjälp av ett 9-volts batteri som bara tar någon minut. Du kan elektrolysera natriumkloridlösning i en mycket liten bägare med hjälp av två blyertsstift från vanlig blyertspenna (stiftpennornas stift är bräckliga i unga grabbars händer). Fördelen med ett batteri är att det finns kontakter att klämma på och att ledningarna kan viras runt tunna stavar. Kläm fast blyertsstiften med klädnypor. Om man har BTB i lösningen ser man den blåa färgen, där vätgas utvecklas och om man har i fenolftalein går det från färglöst till rött. Rödkålssaft i natriumklorid är också utmärkt. Med ett 9-voltsbatteri behöver man bara köra några sekunder för att svagt kunna känna klordoften. Men man måste absolut se till att man har dragskåp, annars får man säkert myndigheterna på sig. Det här är ju samtidigt exempel på en verklig industriell process.. (klorgas används numera inte i massaindustrin, men det går åt mycket för att göra PVC) Men det är svårt att förstå elektrolys när inte metalljoner urladdas, så kanske förkoppring är snällare. Vid all beläggning av metall på en annan metall spelar det stor roll hur strömtätheten är och hur koncentrationen på lösningen är. Du kan låta olika grupper testa olika variabler. (Orsaken till att man använder komplex vid tex försilvring är säkert att man vill få utfällningen att ske långsamt, som från ett negativt laddat komplex). På vårt bibliotek har vi fysikboken och biologiboken, men konstigt nog inte kemiboken, som borde kommit samtidigt. Så fastän jag inte vet vad som står där kan du nog pröva förkoppringen, men som sagt var, utred hur olika variabler ändrar resultatet. Sen finns det ju andra försök; tex. att paraffinera ett bleck av mässing och sätta det som pluspol vid en elektrolys (ett rent kopparbleck kan vara minuspol, elektrolyten kopparsulfat med lite svavelsyra i. Om man elektrolyserar en mässingsplåt löses zinken lättast och man kan se kopparfärg där den är angripen - jämför gamla kranar där kopparn tittar fram.

Kategori: Elektrokemi

Har ni experiment inkl teori och metod för tillverkning av läppcerat, parfym och emulosioner?

Har ni experiment inkl teori och metod för tillverkning av läppcerat, parfym och emulosioner?

Gå in på http://www.shenet.se/ Där finns både råvaror och recept. En bra bok på svenska om skönhet och kosmetika är Ren, mjuk och vacker- kemi och funktion hos kosmetika av Marie Lodén. Boken är utgiven av Apotekarsociten år 2003 ISBN nummer 91-8627-495-3

Finns det någon Engelsk-Svensk Kemisk Ordbok?

Känner ni till någon Engelsk-Svensk Kemisk Ordbok, dvs. ett lexikon där man kan slå upp facktermer på engelska och få en förklaring på svenska.

Exakt det du söker har jag inte hittat men här finns några förslag: Enklast att använda är Websters Dictionary (engelsk-engelsk), Webster förklarar alla begrepp även de kemiska ganska bra på engelska. Andra förslag är: 1. Lexikon i KEMI; L Machenzie Miall, D W A Sharp; 1976 Liber Upplaga 1:5, ISBN 91-40-03476-3. En kemisk uppslagsbok på svenska, begreppen förklaras med några rader text och engelska översättningen anges. Boken kan rekommenderas till gymnasieelever och lärare, dock är boken inte billig. 2. Engelsk-svensk Teknisk Ordbok; Einar Engström; 13. Uppl. 1978, AB Svensk Trävarutidning Förlaget, Observatoriegatan 17, 113 29 Stockholm. Uppslagsbok med enbart ett ord som översättning. 3. Medicinsk Farmaceutisk ordbok, engelsk-svensk och svensk-engelsk; Clive K.R. Cressy, 2. uppl. 1989 Oxford Publishing. ISBN 91-970984-1-8. Uppslagsbok med enbart ett ord som översättning.

Kategori: Diverse

Extrema temperaturer?

Den absoluta noll-punkten är -273 0C, men finns det en absolut hetaste temperatur?

Den absoluta nollpunkten är t.o.m. -263,15 0C, men vad den hetaste temperaturen skulle kunna vara , då all materia finns i något slags "urtillstånd" vet jag inte. Fysiker har förmodligen något svar på frågan. Enligt en uppgift från Internet, http://www.bbc.com/future/bespoke/20131218-temperature/assets/images/temperature.png skulle den vara 1420 x 10 30 0C, men jag har inget svar på vad det skulle innebära för materien. Kanske bäst att fråga någon rymd-intresserad fysiker?
Kategori: Diverse Allmän kemi