Frågor och svar




Fryspunktssänkning och kokpunktshöjning

Varför sänks fryspunkten och kokpunkten höjs när man blandar salt och vatten ?

Vad händer på molekylnivå?

Det handlar om s.k. kolligativa egenskaper, dvs. egenskaperna är beroende av antalet partiklar inte av typen av partiklar.

Tex. en blandning av salt och is,  smälter beroende på att smältprocessen, som är en endoterm reaktion tar energi från omgivningen, gör att blandningens temperatur sänks ända ner till den aktuella smälttemperaturen för salt-is blandningen.

 

Hur mycket fryspunkten sänks beskrivs av ekvationen Fryspunktsnedsättning= Kf x m;

Kf är fryspunktsnedsättningskonstanten och den är specifik för varje lösningsmedel och m står för molalitet.

 

För kokpunktshöjning gäller att ångtrycket för ett ämne sjunker då det blandas med ett icke-flyktigt annat ämne. Kokpunktshöjningen= Kb x Cm

där Kb är en konstant  för den molala kokpunktshöjningen, specifik för varje ämne (lösningsmedel) och Cm är den molala koncentrationen av det lösta ämnet

Finns det någon Engelsk-Svensk Kemisk Ordbok?

Känner ni till någon Engelsk-Svensk Kemisk Ordbok, dvs. ett lexikon där man kan slå upp facktermer på engelska och få en förklaring på svenska.

Exakt det du söker har jag inte hittat men här finns några förslag: Enklast att använda är Websters Dictionary (engelsk-engelsk), Webster förklarar alla begrepp även de kemiska ganska bra på engelska. Andra förslag är: 1. Lexikon i KEMI; L Machenzie Miall, D W A Sharp; 1976 Liber Upplaga 1:5, ISBN 91-40-03476-3. En kemisk uppslagsbok på svenska, begreppen förklaras med några rader text och engelska översättningen anges. Boken kan rekommenderas till gymnasieelever och lärare, dock är boken inte billig. 2. Engelsk-svensk Teknisk Ordbok; Einar Engström; 13. Uppl. 1978, AB Svensk Trävarutidning Förlaget, Observatoriegatan 17, 113 29 Stockholm. Uppslagsbok med enbart ett ord som översättning. 3. Medicinsk Farmaceutisk ordbok, engelsk-svensk och svensk-engelsk; Clive K.R. Cressy, 2. uppl. 1989 Oxford Publishing. ISBN 91-970984-1-8. Uppslagsbok med enbart ett ord som översättning.

Kategori: Diverse

Extrema temperaturer?

Den absoluta noll-punkten är -273 0C, men finns det en absolut hetaste temperatur?

Den absoluta nollpunkten är t.o.m. -263,15 0C, men vad den hetaste temperaturen skulle kunna vara , då all materia finns i något slags "urtillstånd" vet jag inte. Fysiker har förmodligen något svar på frågan. Enligt en uppgift från Internet, http://www.bbc.com/future/bespoke/20131218-temperature/assets/images/temperature.png skulle den vara 1420 x 10 30 0C, men jag har inget svar på vad det skulle innebära för materien. Kanske bäst att fråga någon rymd-intresserad fysiker?
Kategori: Diverse Allmän kemi

Ett trevligt litet experiment där man kan etsa sitt namn på en kopparplåt. Är det OK ur säkerhetssynvinkel?

Ett trevligt litet experiment där man kan etsa sitt namn på en kopparplåt. På en parffinerad plåt ristar man något, plåten läggs sedan i 30% järnkloridlösning. Vi beställde hem järnklorid, men när jag läste på etiketten blev jag lite osäker på om detta var OK ur säkerhetssynpunkt. Vilken riskanalysbedömning gör ni?

Lösningen är naturligtvis starkt sur liksom alla järnjonlösningar. pH ligger nog kring 1. Jag utgår från att alla elever bär skyddsglasögen och att de kan spola av händerna om de får stänk. Beträffande att hälla i vasken efteråt så neutraliseras innehållet förstås i avloppet. Vill du visa eleverna detta får du väl fälla ut rost ur lösningen.

Det finns termokroma tröjor och så, men går det att göra termokroma muggar själv?

Det finns termokroma tröjor och så, men går det att göra termokroma muggar själv?

Här kommer en länk där ni kan köpa pigment. Länken innehåller också en beskrivning hur ni gör. Vi på KRC har inte ännu inte prövat http://www.mutr.co.uk/pdf_files/SMARTCOL.pdf http://www.stallionimpex.com/colorchanging_thermochromic.htm Det finns termokroma muggar att köpa på http://www.mugsdirect.co.uk/html/thermochromic.html http://defade.tripod.com/id25.html http://www.mugsdirect.co.uk/

Det är självklart bättre att skölja tvätten flera gånger än att skölja med samma mängd vatten en gång. Men varför?

Det är ganska självklart att det är bättre att skölja tvätten flera gånger, i stället för att skölja med samma mängd vatten bara en gång. Men varför är det så?

Det hela klarnar bäst genom en liten överslagsräkning: Anta att du har 5 kg tvätt och tensidernas koncentration fördelar sig 9:1 (fördelningskonstanten blir då 9) mellan vatten och tensid. Anta att 10 g tensid sitter kvar på tvätten före sköljningen. 4 sköljningar med 5 L vatten var resulterar i 1 g, 0.1 g, 0.01 g, och slutligen 0.001 g kvarvarande tensid per kilo tvätt. Om du istället tagit 20 liter vatten första gången gäller samma fördelningskontant som tidigare; men du får 4 x så stor mängd tensid i vattnet som förut för att volymen är fyra gånger större. Det betyder att du får 36 gånger mer tensid i vattnet än i tvätten. Alltså kommer kvarvarande tensid i tvätten att vara 10 g/36, dvs. 0.3 g Tvättmaterialet är inte någon kemikalie, så faktorer som graden av bearbetning, påverkar säkert resultatet.

Kategori: Diverse

De kolväten vi använder idag kommer ifrån petroleum produkter. Kan man tillverka kolväten på något sätt?

De kolväten vi använder idag kommer ifrån petroleum produkter. Kan man tillverka kolväten på något sätt?

Reaktionen C + 2H2 -> CH4 är visserligen lite exoterm, men inte tillräckligt för att underhålla sig själv, dvs. vara spontan. Däremot är den möjlig och man har faktiskt utnyttjat reaktionen i industriell skala. I Europa under början av 1900-talet var det brist på petroleum, vilket ledde till försök att tillverka kolväten av kol och vätgas. Man lyckades första gången 1927. I Tyskland tillverkades kolväten av brunkol och väte. Reaktionen skedde under 200 atmosfärers vätgas tryck vid 450? C, med hjälp av katalysatorer. Metanet var man dock inte intresserad av utan det leddes tillbaka till reaktorn som värmekälla. I detta fall var man intresserad av att tillverka flytande bränslen, vilket innebär att man ville ha kolväten med kokpunkter kring bensin. Metan med sitt väte/kol-förhållande på 4 är för kort och det är bättre att återföra det till hydreringen som vätekälla, för att få ut tex. Oktan med ett väte/kol-förhållande på 2.25. En annat område där liknande reaktioner används är plastindustrin där man börjar med att tillverka sk. vattengas. Då låter man kol reagera med vattenånga och bilda kolmonoxid och vätgas. C + H2O -> CO + H2 Om man sedan reagerar kolmonoxiden med ett överskott av vätgas bildas metanol enligt reaktionen. CO + 2H2 -> CH3OH Denna metanol oxideras sedan till metanal enligt. CH3OH + ½ O2 -> HCHO + H2O En sista intressant område är gengasmotorerna som användes i Sverige under kriget. Eftersom vi inte hade någon tung kemisk industri i Sverige kunde vi inte tillverka vårt eget motorbränsle. Istället förbrände vi trä med syreunderskott så att det bildades kolmonoxid som sedan användes i motorn som bränsle där den oxiderades till koldioxid. Självklart så frigörs inte särskilt mycket energi vid denna reaktion, vilket är anledningen till att gengasbilarna inte gick särskilt bra. Sammanfattningsvis kan man säga att det inte finns någon som idag tillverkar kolväten genom att hydrera kol. Det är alldeles för kostsamt - men det är fullt möjligt och kan bli intressant om priserna på olja stiger mycket.

Kategori: Organisk kemi

Då det är högaktuellt med mobiltelefoner skulle jag vilja ha lite information om batterierna i de nya telefonerna.

Då det är högaktuellt med mobiltelefoner skulle jag vilja ha lite information om batterierna i de nya telefonerna. Tror du att du kan hjälpa mig med det. Har också funderat på dom billampor som lyser med ett väldigt blått ljus (gasurladdningslampor).

Det finns tre typer av batterier i mobilerna. Dels finns nickelhydridbatterier, om vilka du kan läsa i Natur o Kulturs lärobok, om du har tillgång till den. Dels finns litiumbatterier och sen finns också litium-jon-batterier. NiH och Litiumjon-typerna förekommer också i bärbara datorer. Billamporna innehåller xenongas, som ger fyra gånger starkare ljus än halogenlampor. De sänder ut ljus som är nära UV-området i en s.k.ljusbåge, därför är de blåaktiga. En del av ljuset är UV ljus, men det når inte ut ur lyktan utan absorberas av ett absorberande glasskikt runt lampans bågrör, så att inte UV-känsliga komponenter i framlyktan skadas. Xenon har minst uppvärmingstid och föredras därför framom t.ex. argon. 

Börjar alla aminosyrasekvenser med metionin? Kan man säga att en peptid som innehåller essentiella aminosyror kommer från växtriket?

Börjar alla aminosyrasekvenser med metionin? Kan man säga att en peptid som innehåller essentiella aminosyror kommer från växtriket? Kroppen kan ju inte syntetisera sådana.

Alla proteiner/peptider börjar inte med metionin. För människan essentiella aminosyror kan komma både från växter och djur. I det senare fallet kommer de ursprungligen från växter, men inte alltid.

Kategori: Biokemi