Världens största kemiexperiment?

Se resultatet av experimetet här

Skolelever runt om i världen, inbjöds år 2011 att utforska jordens mest kritiska resurs, vatten! År 2013 har FN utlyst som Internationellt År för Globalt Vattensamarbete, så visst är vatten ett aktuellt tema både i och utanför skolan.

År 2011 utarbetades skolmaterial för olika stadier med vatten som tema. Vi har översatt materialet, som omfattar fyra experiment"batterier". För den tredje uppgiftssamlingen, Saltvatten, behöver ni notera att Östersjöns salthalt är mycket lägre än de flesta havsvatten, så ta större provvolymer än vad som anges. Se även texten nedan om vatten i Sverige och världen.  

  1. Intoduktion
  2. Planetens pH
  3. Ingen smuts, inga mikrober
  4. Saltvatten
  5. Sol destillation av vatten

Om du behöver tips och råd i samband med genomförandet, är du som lärare, välkommen med frågor till viviann@krc.su.se 
De engelsspråkiga beskrivningarna av uppgifterna hittar du på

http://www.chemistry2011.org/participate/activities/show?id=92

 

Vatten i Sverige och världen

Jordens vattentillgångar är enorma. Ca 70 % av jordens yta är täckt av vatten. Den totala volymen uppskattas till ca 1500 miljoner kubikkilometer. Denna vattenvolym fördelar sig enligt:

  • 1 procent sötvatten (grundvatten, sjöar och vattendrag), varav cirka 95 procent är grundvatten
  • 2 procent inlandsisar (glaciärer) 
  • 97 procent saltvatten (hav)

Vid produktion av dricksvatten används nästan endast sötvatten av kvalitativa, praktiska, ekonomiska och tekniska orsaker, men det finns idag även teknik som gör det möjligt att utnyttja saltvatten. 1 % sötvatten är alltså det vatten som i huvudsak ska försörja jorden med dricksvatten.

 

Generellt sett och särskilt i ett internationellt perspektiv har Sverige bra kommunalt dricksvatten. Vi har gott om vatten och har inte varit tvungna att, som i många andra länder, använda förorenade sjöar, vattendrag och grundvatten till dricksvattenförsörjningen. Det är dock  inte ovanligt med estetiska eller tekniska kvalitetsproblem. Vattnet kan till exempel vara färgat, grumligt, lukta och smaka illa, eller vara aggressivt och angripa ledningsmaterial och ge järnutfällningar.

 Mindre vanligt är problem som kan ha betydelse för hälsan. De är oftast tillfälliga och handlar om bakterier i dricksvatten från vattenverk eller bakterietillväxt i begränsade delar av ett dricksvattennät. I små grundvattenverk kan det även finnas problem med kemiska ämnen i vattnet, till exempel radon eller fluorid. Förekomsten av ämnena kan ha naturliga och geologiska orsaker.

 

Råvaran till dricksvattnet kallas råvatten och kommer från ytvatten eller grundvatten. Hälften av allt vatten som används till dricksvatten kommer från ytvatten, det vill säga sjöar eller rinnande vattendrag. Den andra hälften fördelar sig lika mellan naturligt grundvatten och så kallat konstgjort grundvatten. Det senare används ofta när befintligt grundvatten inte räcker till. Låter man ytvatten passera genom ett markgruslager, till exempel en grusås, får man ett konstgjort grundvatten. Grundvatten tas upp ur grävda eller borrade brunnar.
Vatten, som regnar ner från molnen är sötvatten. På sin väg från land till hav samlar det på sig salter (salter löser sig i vattnet). Samtidigt avdunstar vatten och lämnar salterna kvar i vattendragen.

 

När vattnet når ut i de stora världshaven har salthalten stigit avsevärt. Salter från jordskorpan löses kontinuerligt ut i haven samtidigt som salter fälls ut, vilket leder till en balans i salthalten i haven. Salthalten i olika vatten:

  • Dricksvatten <1,75 promille (beräknat från SLVFS 2001:30, 250 mS/m)
  • Sjöar och vattendrag <2 promille
  • Bottenviken 2 promille
  • Östersjön 8 promille
  • Kattegatt 20 promille
  • Skagerack 30 promille
  • Oceanvatten 35 promille (motsvarar cirka 5000 mS/m).

 

Vattenverk i Sverige

Det finns drygt 1750 kommunala vattenverk som tillsammans producerar nästan 1000 miljoner m3 dricksvatten per år (= en kub med sidan 1 km) till närmare 8 miljoner människor. Trots att hälften av allt dricksvatten som lämnar vattenverken kommer från ytvatten finns bara knappt 170 ytvattenverk. De som finns är ofta stora

 

Däremot finns det många små grundvattenverk (knappt 1500 st). Grundvattenverk som förser mer än 2000 personer med dricksvatten är inte fler än cirka 250 st. Knappt 130 vattenverk använder ytvatten som får bilda så kallat konstgjort grundvatten i naturliga formationer, till exempel grusåsar, som ett led i behandlingsprocessen

  • Total årsproduktion, cirka 1 kubikkilometer (1 miljard kubikmeter), vilket motsvarar cirka 1650 st vattenfyllda Globen.
  • Ca 280 liter per person och dygn förbrukas, varav cirka 160 i hushållet.
  • Vanliga material i det kommunala allmänna vattenledningsnätet är segjärn, stål och plast. I vattenledningar i fastigheter förekommer koppar, plast och stål.

 

Vem bestämmer om vårt dricksvatten?

Sverige är medlem av Europeiska Unionen (EU), och de regler som gäller inom EU gäller även i Sverige.

 

Livsmedelsverket är den svenska myndighet som formulerar nationella föreskrifter, baserade på reglerna inom EU, för dricksvattnets innehåll av olika ämnen. Föreskrifterna innehåller bland annat gränsvärden för olika ämnen.

Gränsvärdena har satts utifrån tekniska, estetiska och hälsomässiga krav. De tekniska gränsvärdena har satts med hänsyn till att dricksvattnet ska kunna transporteras i ledningar utan att ledningarna skadas genom korrosion. Med estetiska krav menas att dricksvattnet ska vara färglöst och inte får ha någon främmande smak eller lukt. Hälsomässiga gränsvärden finns för att vattnet inte ska vara ohälsosamt att dricka. Det får till exempel inte innehålla sjukdomsframkallande mikroorganismer eller för höga halter av nitrit, sulfat eller tungmetaller

 

Några ord om vatten på flaska

För kranvatten gäller i vissa fall strängare gränsvärden för både bakterier och salthalt, eftersom det levereras till så många människor.

Flaskvatten kan dock innehålla höga salthalter, till exempel natrium- och fluoridjoner, och bör därför inte ges till små barn.

Det är däremot stor prisskillnad på de två typerna av dricksvatten. En liter vatten på flaska kostar omkring tusen gånger mer än kranvatten.  

Läs om en finländsk studie (på svenska) om flaskvatten jämfört med kranvatten

 

En stor del av texten om dricksvatten i Sverige och världen är direkt saxad från http://www.svensktvatten.se/web/Vart_att_veta_om_vatten.aspx