Demonstration
Detta försök introducerar molbegreppet.

Material

  • Zink
  • Magnesium
  • Saltsyra
  • Gasmätkolv/sprita

Utförande
Koppla ihop ett provrör med avledningsrör och en gasmätkolv enligt figuren.

 

 

 

 

 

 

Om en 100 cm3 gasmätkolv används, väger man upp

  • 0,1 g Zn (ger teoretiskt  36,9 cm3 vätgas)
  • 0,1 g Mg (ger teoretiskt  99,2 cm3 vätgas)

Zinkbiten ska göras väldigt smal för att kunna vikas som ett upp-och-nedvänt U och hängas på ståltråden.
Kolven bör stå på gradering noll.
Zink respektive magnesium hängs på ståltråden och försiktigt sätts proppen/ståltråden i provröret. Därefter skakas metallbiten ner i syran.

Avläs volymen av den bildade gasen i respektive försök.

Resultat
Trots att massan är lika, bildas olika volym gas!

Förklaring
Resultatet beror ej på massan utan på antalet partiklar.

  • Zn(s) + 2HCl(aq) → H2(g) + Zn2+(aq) + 2Cl-(aq)
  • Mg(s) + 2HCl(aq) → H2(g) + Mg2+(aq) + 2Cl-(aq)

För att bestämma antalet partiklar införs det kemiska begreppet mol.

Riskbedömningsunderlag
Zink: Miljöfarligt, Brännbart, Fara, H250, H260, H410 och P210, P222, P223, P231+232, P273, P280
Saltsyra Frätande, Fara, H314, H335 och P260, P261, P264, P271, P301+330+331(ej kräkning), P405
Vätgas: Brännbart, Gas, Fara, H220 och P210, P377, P381, P403
Zinkklorid: Miljöfarligt, Frätande, Fara, H302, H314, H335, H410 och P260, P261, P264, P270, P271, P273, P280, P301+312(giftcentral), P405
Magnesium: Brännbart, Fara, H250, H260 och P210, P222, P223, P231- 232, P280

Magnesiumklorid Ingen märkning