Hela skriften finns fritt tillgänglig här: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1361477/FULLTEXT01.pdf

Här följer en liten introduktion till varje artikel.

Lärande och undervisning av kemisk bindning

Aspekter av hur kemisk bindning presenteras i läroböcker och av lärare som kan bidra till octet framework, som förstärker elevers svårigheter att förstå kemisk bindning

Anna Bergqvist, Solbergagymnasiet, Arvika

Olika typer av modeller och illustrationer är nödvändiga för att förklara kemisk bindning, men det är inte alltid lätt att veta vilka man ska välja för att underlätta elevernas lärande. Bergqvist diskuterar i sin artikel vilket stöd forskning ger för olika sätt att undervisa om kemisk bindning på gymnasienivå. Hon presenterar också ett verktyg för hur undervisningen kan planeras.

Kemin satt i ett sammanhang – hur gör vi ämnet relevant för elever?

Karolina Broman, Inst. NMD, Umeå universitet
Camilla Christensson, Katedralskolan i Lund

Hur kan kemiundervisning genomföras så att eleverna får chans att se att kemin finns i vardagen och inte bara i klassrummet? Detta diskuterar Broman och Christensson i artikeln; dels utifrån ett forskningsperspektiv och dels med hjälp av ett stort antal konkreta undervisningsexempel.

Att arbeta språkutvecklande i kemi

Pia Larsson och Jan Schoultz, NTA skolutveckling

Ordmoln med kemiska begrepp.

Många olika språkliga uttryck används i kemiundervisning; det handlar om att läsa, skriva, argumentera och dokumentera i olika sammanhang. Larsson och Schoultz beskriver i artikeln ett tema om kemi där eleverna får möjlighet att undersöka kemiska ämnen på ett språkutvecklande sätt. Projektet ingår i NTA, Natur och Teknik för Alla och har tagits fram för åk 4-6 men kan vara användbart för hela grundskolan och språkintro på

Undersökande och verklighetsanknuten undervisning i ett allmänbildningsperspektiv

Torodd Lunde, Karlstads universitet

Vad innebär allmänbildning i kemi? I artikeln presenterar Lunde ett ramverk för planering av vardagsanknuten och undersökande undervisning i kemi. I tillägg presenteras ett reflektionsverktyg hämtat från ämnesdidaktisk forskning som kan användas för att reflektera över val av kunskapsbetoning. Det ges några konkreta exempel på undervisningsupplägg från mellanstadiet till gymnasium där han illustrerar hur reflektionsverktygen kan användas. Här kommer ett exempel på ett av dessa upplägg:

Varning! Giftiga kemikalier?

Steg 1:

Många slänger giftiga hushållskemikalier i slasken. Detta kan delvis bero på att många saknar tillräckligt med kunskaper om vilka hushållskemikalier som är giftiga och hur giftiga de är. Ni ska göra en informationskampanj för att öka folks kunskaper om detta. Ni ska basera informationen på resultat från egna undersökningar.

Steg 2:

Den gemensamma forskningsfrågan är: ”Vilka hushållskemikalier är giftiga?”

Steg 3:

Ni ska använda kunskapen från era undersökningar i en informationsbroschyr. Tänk på att informationen ska vara pålitlig, det vill säga att ni måste vara noggranna med att redovisa vad ni bygger kunskapspåståenden på, vilka förbehåll som kan finnas och hur säker ni anser att kunskapen är.
Se även: https://tidningengrundskolan.se/traditionens-makt-ar-svar-att-rubba/

Didaktisk modellering av (meta)kemi

Jesper Sjöström, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet

Kemikaliedidaktisk triangel ur Sjöströms artikel.

Didaktiska modeller ger lärare teoretiskt stöd vid planering, genomförande och utveckling av sin undervisning. I sin artikel ger Sjöström exempel på hur olika modeller kan användas för metakemi, som handlar om humanistiska och samhälls-vetenskapliga perspektiv. Han redogör för vad som menas med riskkemikalier ur olika perspektiv med stöd av den kemikaliedidaktiska triangeln till höger och ger exempel på hur den kan vara användbar vid planering och utveckling av kemiundervisning.

Att undervisa om kemins karaktär 

Per-Olof Wickman och Jenny Olander, Inst. MND, Stockholms universitet

Vad kännetecknar kemisk kunskap? Hur bra kan man veta något i kemi? Undervisning om den typen av frågor kan hjälpa elever att inse att även kemisk kunskap är föränderlig och i vissa fall subjektiv. Wickman och Olander presenterar olika modeller som kan användas som stöd för undervisning av lärare och kemiexempel som passar för elever i olika åldrar.