Inledning
Denna laboration går ut på att hjälpa "Professor Karolina Klant" att ta reda på vad som finns i hennes utspilda burkar. Hur ska vi gå tillväga?”
Material
Sju burkar, numrerade 1-7, som innehåller sju olika vita pulver.
Förslag på ämnen som kan användas i laborationen; vetemjöl, majsmjöl, stearinflingor, vanillinsocker, citronsyra, bikarbonat och salt.
Eleverna ska få veta vilka ämnen som finns med, men inte i vilken burk de finns.
Del I – Lupp/Ipad/mobil, (inplastat) svart papper och 7 skedar.
Del II - Vatten och inplastat svart papper och droppipett/sugrör
Del III – Rödkålssaft, inplastat vitt papper, de sju skedarna och droppipetten/sugrören
Utförande
Del I – Sortera med dina sinnen
- Låt eleverna undersöka ämnena fritt.
- Kom med hjälpfrågor om det behövs. Hur ser ämnena ut? Vad har de för likheter? Vad skiljer dem åt?
- När alla är klara samlas alla sorteringskriterierna på tavlan. Diskutera hur pulvren kan beskrivas på olika sätt. Kan ämnena undersökas på fler sätt?
Del II – Sortera med vatten
- Låt eleverna testa vad som händer när varje ämne blandas med vatten. En ”knivsudd” pulver och några droppar vatten räcker.
- Hur gjorde ni? Hur ser det ut? Samla resultaten på tavlan.
- Där efter kan eleverna få namnen på de ämnen som är olösliga i vatten.
Del III - Sortera med rödkålssaft
- Berätta att kemister brukar undersöka vattenlösliga ämnen med ämnen som liknar rödkålssaft. Saften blir rosa med sura lösningar, blågrön med basiska lösningar och oförändrat violett med neutrala lösningar. Berätta att syror är sura och att bikarbonat är basiskt.
- Låt eleverna blanda de vattenlösliga pulvren med rödkålssaften.
- Sammanfatta resultaten.
Till Läraren
Stöd för riskbedömning
Citronsyra i pulverform är märkt ”skadlig” eftersom den kan orsaka allvarlig ögonirritation. Utspädd lösning av citronsyra är ej märkningspliktig.
Bikarbonat och de övriga ämnena har ingen märkning. En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare gärna utifrån
Stöd för riskbedömning Kemiforskning vita pulver (191 Kb)
Du kan även se ett bifogat förslag på riskbedömning längst ned på denna sida.
Eleverna ska använda ämnena med hjälp av sina sinnen, förutom smaken. Berätta att gamla tiders kemister smakade men att det i vissa fall visade sig vara farligt. En fullständig riskbedömning ges av undervisande läraren.
Förväntat resultat
Ämne | Nr | Exempel på egenskaper | Vattenlöslig | Med rödkålsvatten |
Vetemjöl | 1 | Gulaktigt, matt | Nej | - |
Majsmjöl | 2 | Vitt, matt, gnisslar | Nej | - |
Stearinflingor | 3 | Vitt, glatt, luktar ljus | Nej | - |
Vanillinsocker | 4 | Vitt, luktar vanilj | Svårlösligt | Violett |
Citronsyra | 5 | Vita, lite större kristaller | Ja | Rosarött |
Bikarbonat | 6 | Vitt, matt | Ja | Blågrönt |
Salt | 7 | Vita, lite mindre kristaller | Ja | Violett/rosa |
Tabell 1: Förslag på resultattabell

Övrigt
Under det internationella kemiåret 2011 tog IKEM i samarbete med Bodil Nilsson fram lektionsförslag för varje månad. Det här är en förkortad variant av december månads tema för årskurs F-6.
Denna laboration finns under följande rubriker på KRC:s hemsida:
- 4-6/ Kemin och världbilden/ Historik
- 4-6/ Kemins metoder och arbetssätt/ Systematiska undersökningar
- 4-6/ Kemin i naturen/ Ämnenas egenskaper
- 4-6/ Kemins metoder och arbetssätt/ Separation
- F-3/ Metoder och arbetssätt/ Separation
- F-3/ Kropp och hälsa/ Sinnena
- F-3/ Material och ämnen/ Ämnenas egenskaper
- F-3/ Metoder och arbetssätt/ Undersökningar