Inledning
Protein i maten bryts ner i cellerna till koldioxid och vatten, men det kväve som inte återanvänds måste utsöndras. Det finns olika möjligheter och beror på i vilken omgivning djuret/organismen lever. Kvävet kan avges som ammoniak, urinämne eller urinsyra.
Du ska i denna laboration studera löslighet, pH förändring i en vattenlösning, ta fram värden för toxicitet samt beräkna kväveinnehållet för de tre olika kväveföreningarna.
Material
Ammoniak, urea, urinsyra, provrör, pH-meter eller pH-papper med skala.
Underlag för riskbedömning
Ammoniak är frätande. En fullständig riskbedömning ges av undervisande läraren.
Utförande
1. Märk fyra provrör 1,2,3 och 4 och tillsätt 2 cm3 dest.vatten i varje rör. Väg och
anteckna vikterna!
2. I provrör 1 tillsätts urea (karbamid), lite i taget tills inget mera löser sig. Väg röret
igen. Räkna ut hur många gram urea som löst sig i 2 cm3.
3. Upprepa samma sak med urinsyra i provrör 2.
4. Bestäm pH på de båda lösningarna provrör 1 och 2.
5. I provrör 3 tillsätt så mycket kväve i form av ammoniak som du kunde lösa urea i
provrör 1. Mät pH på ammoniaklösningen.
6. I provrör 4 görs samma sak men med urinsyran.
7. Räkna ur hur många % kväve som finns i ammoniak, urinsyra och urea. Fyll i
följande tabell. Dra slutsatser för olika djurslags kväveutsöndring och levnadssätt
Till läraren
Urea: ej märkespliktigt
Urinsyra= 2,6,8-Trihydroxypurine: ej märkespliktigt
Ammoniak, 1M: Fara, Frätande, Skadligt, H314 Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon. H335 Kan orsaka irritation i luftvägarna.
För tabeller och kemiska formler- vänligen se bifogat worddokumet eller PDF
Inspiration är hämtad från: www.mnsfld.edu/dganong/201.ht
Denna demonstration finns under följande rubriker på KRC:s hemsida:
- Gymnasiet/ Kemi 1/ Analytisk kemi/ Laborationer
- Gymnasiet/ Kemi 2/ Keminskarraktär och arbetssätt/ Laborationer
