Teori
En viss mängd vätska har en bestämd en volym beroende på temperaturen. Om vätskan värms upp kommer den att förångas. När kokpunkten uppnås är ångans tryck lika med atmosfärstrycket och vätskan (l, som i liquid) övergår helt till gas (g som i gas) vilket kallas fasövergång (l) →(g).
Material
Två olika lösningsmedel, exempelvis följande:
- Låg densitet - Aceton
- Högre densitet - Etylacetat
Aceton och etylacetat är lätta att få tag i eftersom de utgör huvuddelen i olika nagellackborttagningsmedel. Andra förslag på lösningar finns i tabellen lite längre ner.
Två ballonger (eller plastpåsar), två stora bägare (ca 1 dm3), termometer, ett måttband/linjal och 2 degeltänger (eller liknande att hålla ner ballongen under vattnet).
Risker vid experimentet
Alla lösningsmedel är brännbara. Aktas för öppen eld. Varmt vatten kan ge brännskador. En riskbedömning ges av undervisande lärare.
Utförande
- Koka vatten och fördela i de 2 bägarna. Mät och anteckna temperaturen vid starten.
- Fyll i den ena ballong med 1 cm3 aceton och den andra med 1 cm3 etylacetat. (Om du laborerar hemma kan du istället ta 1 kryddmått av varje vätska.)
- Tryck ut luften och knyt igen ballongerna.
- Kläm fast ballongerna i degeltängerna och för ner dem samtidigt i var sin bägare med varmt vatten.
- Var händer? Sker förändringarna lika snabbt? Mät och anteckna diametern på ballongerna.
- Tag upp ballongerna och kyl ner dem i kallt vatten. Vad händer. Sker det lika snabbt?
- Gör om experimentet. Om temperaturen i vattenbadet har sjunkit mycket så värm vattnet till starttemperaturen. Blir resultatet lika som förra gången. Mät diametern på ballongerna.
- Blir ballongerna lika stora eller mindre. Försök att ge en förklaring.
Till läraren
Variation
Gör laborationen mer öppen. Använd andra vätskor enligt tabellen nedan. Låt eleverna räkna på skillnaden i substansmängd för en viss volym av de olika ämnena.
Stöd för riskbedömning
Aceton: Brännbart, Utropstecken, Fara, H225, H319, H336, EUH066 och P 210, P240, P261, P280, P305+P351+P338
Etylacetat: Brännbart, Fara, HEUH 066(hudsprickor) H225, H319, H336 och P210, P233, P240, P241, P242, P243, P261, P264, P271, P280, P404
Resultat för ämnena i labben och några till
Ballongen med lösningsmedel med lägsta kokpunkt (aceton) utvidgas först. Om lösningsmedlet är opolärt kommer det att tränga ut genom ballongväggen och bilda bubblor på ballongytan (Det syns tydligt för alkanerna). Ballonger är gjorda av opolära polymerer. Polära lösningsmedel stannar kvar längre i ballongen och kan (nästan) återfå samma volym vid återupprepning (aceton). Se dielektricitetskonstanten.
Dielektricitetskonstanten är relaterad till polariteten hos ett lösningsmedel.
Ämne | kp | Mol-massa (g/mol) | Densitet (g/cm3) | 0,02 mol är x cm3 | Dielektricitets- konstant |
Resultat | Återupprepning |
---|---|---|---|---|---|---|---|
metanol | 64,9 | 32 | 0,793 | 0,8 | 32,6 | Snabb, ca 9 cm | Snabb, ca 9 cm |
etanol | 78,5 | 46 | 0,789 | 1,1 | 24,3 | Fungerar i kokande vatten | Går normalt ej |
aceton | 57 | 58 | 0,789 | 1,47 | 20,7 | Snabb, ca 8 cm | Snabb, ca 8 cm |
etylacetat | 77 | 88 | 0,901 | 1,95 | 6,02 | Ca 6 cm | Ca 5 cm |
eter | 35 | 74 | 0,731 | 2,07 | 4,34 | Bubblar lite, snabb, ca 7 cm | Bubblar ut lite, snabb, ca 5 cm |
pentan | 36 | 72 | 0,626 | 2,3 | 1,84 | Bubblar ut, snabb, ca 5 cm | Pyser ut |
cyklohexan | 81 | 84 | 0,779 | 2,16 | 2,02 | Bubblar, ca 5cm | Pyser ut |
heptan | 98,4 | 100 | 0,684 | 2,92 | 1,95 | Bubblar, ca 4 cm | Pyser ut |
p.eter | 60-80 | Ca 1,9 | Bubblar, ca 5 cm | Pyser ut, ca 3 cm | |||
vatten | 100 | 18 | 1,00 | 0,36 | 80,10 | Går ej |
Teori
Laborationen handlar om ångtryck, polaritet, diffusion och ändringar av aggregationstillstånd, s.k. fasövergångar. Ämnen med låg kokpunkt förångas snabbast. Opolära ämnen diffunderar ut genom ballongens opolära membran. Vätgas pyser ur ballonger vid förvaring. Andra ämnen såsom eter ”kryper ut” lite långsammare. För att få mera jämförbara värden kan man ta lika stor substansmängd genom att variera vätskemängden. Se tabell
Gasen har mycket större volym än vätskan. Den värmemängd som måste tillföras vätskan beror på hur starka de kemiska bindningarna är mellan molekylerna. Den svagaste bindningtypen, van der Waals bindning, blir starkare med större molekylmassa.
Du ska tillsätta en vätska till en ballong och knyta igen. Sen ska du värma vätskan i ett vattenbad så att det bildas en gas. Ballongen består av opolära polymerer. Om vätskan är ett polärt eller opolärt ämne har stor betydelse för resultatet. Du ska testa några vätskor och se vad som händer. Försök att hitta en förklaring till att vätskorna/gaserna beter sig olika.
Bindningar mellan molekyler med ökande styrka: Van der Waals bindningar, dipol-dipolbindningar och vätebindningar.
Principen "lika löser lika" betyder att polära ämnen löser sig i andra polära ämnen, medan opolära ämnen löser sig i opolära ämnen. Vatten och alkoholer är polära ämnen medan alkaner är opolära
Denna laboration finns under följande rubriker på KRC:s hemsida:
- Gymnasiet/ Kemi 1/ Materia/ Kemisk bindning/ Laborationer
- Gymnasiet/ Kemi 1/ Materia/ Organisk kemi/ Laborationer
- 7-9/ Kemin i naturen/ Faser och fasövergångar/ Laborationer
- 7-9/ Kemin i naturen/ Organisk kemi/ Laborationer